Britta Persson

Svajande mental ålder

Livet Permalink0
Provade på livet som pensionär i helgen. Ägnade nämligen lördagen åt att promenera i solen, sitta på en parkbänk och äta glass innan jag gick hem och putsade fönster, placerade ut mina nyinköpta växter och skurade balkongen. När klockan slog tio borstade jag tänderna och kröp ner under täcket. Alltså, jag blir nästan rädd för mig själv när jag skriver detta. 24,5 år och redan tant. 

Idag sänkte jag dock min mentala ålder några år, men jag skulle nog fortfarande påstå att jag betett mig en aning medelålders. Måndagen har bjudit på ett besök hos Arbetsförmedlingen följt av några bankärenden. Efter att jag sedan slängt ihop lite hemmagjord müsli kom Linnéa. Det blev en promenad runt Årstaviken innan vi sen satte oss runt köksbordet, drack kaffe och diskuterade politik.

Nu ska jag försöka återgå till den 24-åring jag faktiskt är genom att powerwalka till Kungsholmen med en podd i öronen och sedan placera mig i soffan framför ett avsnitt av True Detective. Och vem vet, kanske lyckas jag hålla mig vaken längre än till klockan 22.00 också.


Till top